Arkiv för kategorin Högerspöken
Hur kan man
Jul 29
Kulturen drabbas dubbelt
Jul 25
Vet inte när det hände, men plötsligt har vi en naiv syn kring hur jobb skapas i Sverige. Nu senast är det folkpartiets Cecilia Wikström som tror att en ”skatterabatt” inom kultursektorn skulle skapa 2500 nya jobb. En redan tveksam utredning (från nationalekonomerna Jan Herin, Ulf Jakobsson och Anders Rydeman om hur många jobb en halvering av arbetsgivaravgifterna skulle skapa inom tjänstesektorn) ”appliceras” på kultursektorn. Hur den appliceringen har gått till beskrivs inte närmare i artikeln.
På nittiotalet då vi senast hade en borgerlig regering fördes exakt samma resonemang om hur sänkta arbetsgivaravgifter skulle skapa fler jobb. Det som inte lyckades då har inte bättre förutsättningar att bli framgångsrikt nu.
Två missuppfattningar Cecilia Wikström. 1. ”Skatterna är tillväxt- och jobbhämmande”. Nej. Det är inte ett självändamål att ta ut skatter och givetvis kan det finns mer eller mindre positiva sätt utforma skattesystemet. Men man får inte glömma att skatterna används till olika utgifter. Det är framförallt ”hur” man använder skatterna som avgör om de är positiva eller negativa för tillväxten. Satsningar på forskning, utbildning, och framtidsbranscher som läkemedelsindustri, bioteknik är givetvis framgångsfaktorer. På samma sätt är det positivt om de används till yrkesutbildningar som gör att vi får fler proffs i vården eller fler byggnadsarbetare, i dessa tider, då det riskerar bli brist på folk i dessa yrkesgrupper. Den moderatstyrda regeringen prioriterar bort utbyggnad av högskolan, satsningar på yrkesutbildningar och en arbetsmarknadspolitik som ju syftar till att matcha efterfrågan på arbetskraft med utbudet i form av arbetlösa. Om inte de långtidasrabetslösa får jobb idag när det är högkonjunktur. När ska det då ske?
2. ”Kulturen tjänar på att vi urholkar skattebasen ytterligare.” Så verkar ju Cecilia Wikström resonera som tror att fler ”skatterabatter” ska gynna kulturen. Men det är fel. Det är ju tvärtom så att kultursektorn tillhör dem som drabbas hårdast när skatteintäkterna minskar. Varför skulle annars mängder med kulturkonsumenter tvingats protstera mot beslutet att ta bort den fria entrén från de statliga muséerna? Varför skulle annars en rad kulturarbetare ha protesterat mot beslutet att försämra trygghetssystemen? Jo, därför att regeringens skattesänkningar innebär att kulturen drabbas dubbelt. Dels genom att vi får mindre resurser att statsa på kulturen, exempelvis till muséerna. Dels genom att kulturarbetarna, som redan i många fall lider av otrygga anställningar, nu får ännu hårdare villkor med sänkt A-kassa – och i framtiden lägre löner.
Nu är det sommar
Jun 20
två tydliga sommartecken har infunnit sig.
Sommartecken 1. I måndags hade vi terminens sista kommunfullmäktige. Intressantast var att vi socialdemokrater, efter fyra års väntan, äntligen fick svar på en motion om att inrätta ett ungdomsråd i Solna. Man kunde kanske tro att den långa svarstiden berodde på att de var osäkra på något sätt, men icke! Tvärsäkert deklarerade de äldre moderaterna att man inte vill att staten inrättar någon ”skendemokrati” i syfte att tjäna ”någon eller något partis dolda syften”.
Tycker på något sätt att det vittnar om dåligt självförtroende. Som om de själva tvivlar på att någon av ungdomarna skulle kunna vara moderat..
Sedan gav sig också de yngre moderaterna in i debatten. Då hette det att ungdomarna organiserar sig själva i de politiska ungdomsförbunden och att man ”får det inflytande man förtjänar”. Allra hellst går förståss ungdomarna med i MUF som ju är störst (konstigt föresten att man aldrig ser alla dessa MUF:are. Skäms MUF för sina medlemmar? Är de inlåsta nånstans?)
Hursomhellst är det ju jättefint om MUF värvar. Verkligen, bra! Det gör SSU också, men vi har inte så dåligt självförtroende att vi tror att ungdomsråd i landets kommuner skulle hota vår värvning. Tvärtom behövs det en mängd olika forum där ungdomar kan få möjlighet till makt och inflytande.
Sommartecken 2. Nu är jag är kattvakt. Så slutar det alltid. Hur kommer det sig att jag, fortfarande efter 27 år på den här planeten, fortfarande är losern som sitter hemma och tar hand om föräldrarnas hem när de är ute och upptäcker världen?
om hon fått flest röster.
Nicolas Sarkozy vann och Segolene Royal fick se sig besegrad i presidentvalet i Frankrike. Han talade om hårda tag, hon om minskade kyftor. Det är sorgerligt att de populistiska argumenten, att tuffare tag skulle skapa trygghet, fortfarande fungerar. Sorgligt är det också att Royal sannolikt förlorade på att hon är kvinna. Läs Ingrid Hedström i DN.
Hade tyvärr inte någon möjlighet att se TV-debatten mellan Ségolène Royal och Nicolas Sarkosky. Om man får tro tidningsreferaten så vann Ségolène Royal på att vara bättre påläst och mer övertygande. Royal vinner så klart också på att det inte gått så bra för Frankrike under högerns regeringsperiod. Ett hopp om vändning av opinionssiffrorna tändes i alla fall. En kvinna vid makten och därtill en som kommer från vänstersidan. Det skulle betyda så mycket, inte bara för Frankrike. Det blir en rysare på söndag.
Läste Leijonborgs, Sabunis och Billströms DN-debattartikel idag. En fråga bara. Var finns samhällets ansvar för att alla ska få jobb? Vårt allas? Fokuset i artikeln ligger på invandrarna – dom. Var finns antidiskrimineringspolitiken om man vill ha ett ”riktigt jobb” för att använda regeringens egna ord?
Min kompis sa att hon var trött på att integreras eftersom hon bott i Sverige i typ hela sitt liv. Det borde Reinfeldtregeringen fundera på.
