Besöket i Hebron kommer jag nog aldrig glömma. Staden är obeskrivligt vacker, men den politiska agerandet från ockupationsmakten är ful. Jag fick bevittna ett rent apartheidsystem, där vägar är avdelade mellan israeler och palestinier. Israelisk militär är överallt, handelscenter har tvingats stänga på grund av alla vägspärrar och avstängda områden. Vi träffade bland annat Hebron Rehabilitation Committee, HRC, som berättade hur de försöker få befolkningen att återvända genom att restaurera hus och stödja återuppbyggnad av staden. De kunde visa många exempel på hur de hade hjälpt familjer, skolor andra samhällsfunktioner. Det gav lite hopp att se deras arbete.
Vi som var med igår var trots HRC:s arbete helt chockade av hur människor blir behandlade. Hur kan historien med apartheidsystem upprepa sig utan att världsledarna reagerar? Hur kan så mycket kränkningar tillåtas pågå utan att världen förstår farorna? Detta är ingen jämlik konflikt. Israelisk militär visiterar människor i deras egen stad när de är på väg hem, till jobbet, till affären. Allt för att göra livet så svårt, att palestinierna så småningom ska flytta. Kränkningarna syftar bara till en sak, att komma åt marken.
