För lite resurser styrs till de skolor, där eleverna har störst behov. Det är en av problemen med den svenska skolpolitiken. Idag tappar vi resultatmässigt i förhållande till andra länder. Det visar den senaste Pisa-undersökningen. Riksdag och regering måste använda julledigheten åt att studera skolpolitiken och göra den till en huvudfråga 2011. Jag utvecklar det i en artikel på brännpunkt.

Kollade på morgon-TV och hörde experter analysera vårt riskbeteende.  Vi är tydligen mindre riskmedvetna när vi tycker att konsekvenserna av att undvika risken blir för stora. Typ man vill inte missa julfirandet eller resan i mellandagarna. Själv satt jag med kaffekoppen i högsta hugg och nickade instämmande kring hur dumt det är. Efter frukosten packade jag och J varsin väska för att ge oss iväg norrut, där tydligen snöovädret är som värst. Vi får se hur det går..

Jag tänker mycket på hur skört  försvaret av människovärdet är när det verkligen prövas. Jag läser Lena Sundstöms bok ”världens lyckligaste folk”    och förfasas över hur hård politiken har blivit i vårt grannland Danmark. Samtidigt tittar jag på TV-serien ”kommissionen”  och följer hur värderingarna i ett samhälle kan pendla beroende på enskildas hantering under den kris som följer efter en terrorhandling. Fiktionen blev verklighet i helgen och det politiska klimatet i Sverige har delvis följt Danmarks. Det är läskigt. Det är som att i ultrarapid se två bilar som kommer att krocka. Samtidigt tycker jag att flera av kommentarerna efter helgen har varit lugna och kloka. Det har handlat om att värna det öppna samhället, vår demokrati och människovärdet. Måtte det vägleda oss också framöver.

Nu är den här. Den eviga julklappsångesten. Å ena sidan är det fantastiskt kul att tänka på andra och ge en present. Å andra sidan riskerar det ta bisarra uttryck. Barn som drunknar i julklappar och som utan glädje inom loppet av några minuter sliter upp 20 paket. Vuxna som har allt eller som inte gläds åt presenterna. Dessutom det dåliga samvetet över icke miljövänlig konsumtion., Nu är det ändå dags, jag ska ut och fixa presenterna. Modigt ger jag mig ut och balanserar på den tunna linan som leder till hitta rätt klapp.

Så bör förskingringen av skattepengarna som skett i Stockholm uttryckas. Mångmiljonbelopp har tagits från stockholmarnas gemensamma pangar och gått till enskilda. Att detta strider mot lagen slog bland annat regeringsrätten fast. Vi skrev ett öppet brev till Sten Nordin om detta, men han vägrar svara. Istället fick vi ett svar från biträdande borgarrådssekreteraren, där hon försvarar metoden. Hon skriver bland annat ” Det var nödvändigt att använda avknoppningsmetoden för att skapa konkurrens och mångfald” (sic!)  Vänta nu. Miljonbelopp har förskingrats från barn till privata fickor, regeringsrätten slår fast att det är olagligt. Men borgarrådssekreteraren tycker att det var ”nödvändigt”. Undrar vilka andra olagligheter som hon anser nödvändiga..

Jag sitter ensam kvar. Det är tyst på jobbet  just nu. Ingen vill något, ingen ringer, ingen väntar. Det är snart dags att stänga kapitlet för hösten 2010. Det jag skulle göra idag är gjort och jag är inte redo för något nytt. Det är helt fritt i skallen. Allt, eller inget, är möjligt. Plötsligt bestämmer sig inte hjärnan sig för något. Kroppen måste ta kommando, annars blir jag kvar här.. 

Nu kommer jag på att jag gjorde knäck igår. Den finns därhemma. Dags att åka hem.

Det kommer att vara SSU:s budskap på lördag. Här  och här kan du läsa vad vi menar. 

Själv är jag så otroligt förkyld nu. Jag är i det där stadiet där det mesta utom sömn blir oviktigt. Inte så bra med tanke på att jag förmodligen kommer tycka att den här veckan var ganska viktig när jag blivit frisk igen..  Jag ogillar att blogga som sjuk, så därför har det varit lite tyst här trots allt som händer just nu. När jag var liten fick jag veta att jag inte fick träffa kompisar eller göra annat kul om jag inte varit i skolan, och eftersom gamla vanor håller i sig har jag inte tyckt att jag ska hänga på fb eller skriva långa inlägg här när jag inte orkar mig ut. Nu går jag därför och lägger mig igen. Längtar efter att hänga med er därute i den stora världen som kd skulle sagt.