”Aldrig rasism” – kampanjen fortsätter från Sala till Borlänge och till Uppsala. Själv är jag just nu på väg till katedralskolan i Uppsala. Det känns riktigt, riktigt bra idag efter gårdagens biovisning i Sala och drygt 30 gymnasieelever som tog ställning mot rasism.

För övrigt är det sjukt kallt just nu. Jag har jackan, mössan och vantarna på t.o.m.  i bilen. Hur ska man överleva den här vintern?

Ikväll ska jag på konsert i Lidköping. Temat är ”musik mot rasism”.  SSUarna som arrangerar detta gör ett fantastiskt jobb, så jag vet att det kommer att bli bra stämning ikväll. Själv ska jag få tala, det känns enormt hedrande.

Idag reser jag till Örnsköldsvik och deltar i SSU:s manifestation mot rasism.

Här är några rader från talet:

”Det är inte konstigt att människor med liknande bakgrund väljer att bosätta sig på samma ställen. Så gör svenskarna på Spanska solkusten också.

Problemet är inte heller att människor väljer andra livsstilar än normens.

Problemet är när platserna och livsstilarna stigmatiseras. Och att politiker inte ser detta.

Det finns skolor där hälften av eleverna misslyckas. Områden där det saknas bra fritidsgårdar och andra mötesplatser för unga.

Så här ökar klyftorna människor emellan. Vi blir ett vi. Dom blir ett dom. Och manegen krattas för rassar och nassar.

Lösningen är klassiskt socialdemokratisk. Om alla människor ska få chansen att uppfylla sina högsta drömmar, sina stämningars bästa längtan krävs olika resurser. Den förra socialdemokratiska regeringen glömde det. Regeringen Reinfeldt struntar i det. Och i kommunerna härskar förvaltare vars största dröm är att kunna hålla bokslutet rent.

Lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter kräver visioner.

Schysst språkstöd i förskolan.

En kurator som kan lyssna.

Extramorfar i klassen som hjälper till med läsningen. Utbildade lärare.

En kul fritid för alla – inte bara de med tjockaste plånböckerna.

Rejäla satsningar på högre studier.

Tuffare antidiskrimineringslagar.

Nollacceptans mot ungdomsarbetslöshet.

En förståelse för att strukturell rasism släcker och utplånar drömmar – och gör Sverige till ett fattigt land. Det är dags att beskriva Sverige som det ser ut. Anna, Abdul, Daniel, Dervin, Elisabeth, Elzbieta– vi är alla svenskar.

För när drömmarna krossas försvinner livslusten. När drömmarna krossas spelar får hopplösheten fotfäste. Då är det lättare att få respekt med hat än med kärlek.”

Lyssnar på Mona Sahlins tal och delar hennes uppfattning att partiets framtidsarbete är mycket större än ett partiledarbyte. Partiet kommer ta sig igenom det här och stärkas i framtiden om vi menar allvar med att förändra de strukturer som finns och ha en ordentlig debatt, både om politiken och ledarskapet.

Mycket av det absurda med monarkin har blivit tydligt under de senaste året. Detta, att en myndighets verksamhet bygger på att en privat familjs hela inre liv vädras ut offentligt, är både omänskligt för de inblandade och mycket omodernt. Ge killen en chans. Släpp honom fri!

Idag är vi extra coola och många vid SSU-förbundet. SSU Norrköping är på besök.

inför mellankongressen, men vi ställer krav på att kongressen blir i vår (maj-juni) och att den innebär politisk förändring efter katastrofvalet i höst.

Nu i november kommer SSU att arrangera flera event mot rasism och för jämlikhet, välfärd och jobb.

Samtidigt som vårt land har blivit hårdare, med rekordstor ungdomsarbetslöshet som ett exempel, är Sverige också uppdelat. Det finns ett ”vi och dom”.

Vi som har jobb – ni som är arbetslösa. Vi som är friska – ni som är sjuka. Vi som är svenskar – ni som är invandrare. Det är en farlig indelning och gruppering av människor. Genom att samla ihop människor efter etnicitet i kluster skapas ett ”vi och dem” som förföljer, begränsar och hämmar människor hela livet. I slutändan får fördomarna om grupptillhörighet konsekvenser för hur politiken utformas.

Med den utgångspunkter så är det inte så konstigt att regeringen behandlar skotten i Malmö som en integrationsfråga. Inte konstigt, men fullständigt fel.