i mellandagarna 2004. Jag befann mig på samma ställe som nu, i vackra Hälsningland, och följde katastrofen långt där borta. Kontrasten mellan lugnet, skönheten runt mig och TV-sändningarna som visade katastrof, kaos och sorg, är lika obegriplig nu som då.  Den gången var det tsunamin som förändrade livet för hunderatals svenskar och tusentals i världen. Idag är det hundratals som drabbas av attackerna i Gaza. 

Annars har mina mellandagar hittills mest prägls av träningen. Idag körde jag en mil. Bara åtta mil kvar att ta innan jag är redo.. 

från YouTube!

och kollar mailen efter ett möte med Brantingstiftelsen. Hittade då bland annat detta(!). Själv deltog jag lugnt vid ett seminarium om mänskliga rättigheter den 10 december. Kunde säga allt jag ville. Demokratikämparna i Iran däremot, blir ständigt trakasserade när de försöker lyfta de mänskliga rättigheterna. Så orättvist! Skicka gärna ett brev till den Iranska ambassaden och protestera! Själv har jag krävt att Carl Bildt stämmer möte med ambassadören för att uppmärksamma honom på detta. Det vore en bra julklapp om han satte press på den iranska regimen.    

I mellandagarna ska jag ska se filmer, läsa böcker och slappa. Startar med Anne-Marie Lindgrens och Marika Åsbrink Lindgrens bok om arbetarrörelsens kvinnor. Ser fram emot den. Vet sedan tidigare att Anne-Maries analyser är väl värda att läsa, som den här nedan;      

”LÖRDAG 20 DECEMBER 2008: Med årets skattesänkningar hamnar skattenivån
kring 46 procent av BNP. Det räcker inte för att finansiera
välfärdspolitiken på den nivå den har nu, än mindre genomföra några
förbättringar. Ska vi möta de krav som sjukvård och äldreomsorg ställer, i
former som innebär att den egna inkomsten inte avgör vilken hjälp man kan
få, är skattehöjningar från denna nivå ofrånkomliga, skriver
Arbetarrörelsens Tankesmedjas utredningschef Anne-Marie Lindgren i VECKANS
ANALYS.

I sitt jultal till den svenska nationen – som nationen tycks ha ägnat ett
mycket förstrött intresse – hävdade Fredrik Reinfeldt att medborgarnas
framtidsval stod mellan ”skattechock eller mer pengar i plånboken”.

Det är den vanliga moderata bilden av att skatter är bortkastade pengar,
som försvinner i det blå utan att göra minsta nytta för medborgarna.
Slipper man bara skatterna blir det mer pengar till egen konsumtion.

Det är en lika verklighetsfrämmande bild som den moderata idén att sänkt
a-kassa är bästa sättet att minska arbetslösheten.

Skatter används till att betala nyttigheter som människor under alla
omständigheter behöver. Betalar vi inte över skatten, får vi betala på
annat sätt. Sänks skatterna, betyder det inte att man får mer pengar över
till egna val. Det betyder antingen att man får betala mer själv – i form
av avgifter eller privata försäkringar – eller att kvaliteten kraftigt
sjunker i de skattebetalda tjänster, som ska klara sig med allt mindre
resurser.

Människor med goda egna resurser kan välja det första alternativet och
betala mer själva. Människor med otillräckliga egna resurser får vackert
finna sig i det andra, köer och sämre kvalitet.

Vi börjar redan vara där. Höjningen av a-kasseavgiften, som fick finansiera
en del av inkomstskattesänkningen, gjorde att nära en halv miljon människor
inte ansåg sig ha råd med a-kassan. De står utan skydd mot den
arbetslöshet, som nu rycker närmare med sjumilasteg. Moderatministrarna har
mer än antytt att facket som kompensation för dessa statligt beslutade
försämringar bör teckna inkomstförsäkringar för medlemmarna. IF Metalls
mycket raka svar var att det hade medlemmarna inte råd med.

Flera landsting har diskuterat höjda patientavgifter. Hittills har man inte
beslutat det, men högst sannolikt kommer frågan igen. Hälften av alla
landsting har stora underskott i budgeten redan nu. Skatteinkomsterna
sjunker nästa år, som en följd både av lågkonjunkturen och de ständigt
utökade jobbskatteavdragen, som ju betyder att folk betalar mindre i skatt
till kommuner och landsting.

På många håll har problemen redan inneburit personalminskningar genom att
tillfälliga anställningar inte förlängts och vakanser inte återbesatts. Vid
Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg försvinner 500 – 600 arbeten på det
sättet. Karolinska sjukhuset i Stockholms län står inför besparingskrav som
enligt sjukhusledningen motsvarar ca 1 000 tjänster. Svårigheterna att inom
äldreomsorgen få pengarna att räcka för behoven är så välkända att de inte
behöver kommenteras.

Om borgerligheten inte vill höja några skatter för att klara de problem
vård- och omsorgssektorn står inför bör de tala om hur de i stället vill
klara finansieringen. Att låtsas som att allt går att möta med opreciserade
”effektiviseringar” håller inte. Det finns – som jag skrev i förra veckans
analys – alltid sådant som kan göras bättre, men det hjälps inte: vård
kostar, hur välorganiserad den än är. Merparten av vårdkostnaderna är
personalkostnader. Och de kan man bara minska marginellt utan att det går
ut över kvaliteten.

Det folkpartistiska sjukvårdslandstingsrådet i Stockholm konstaterar kallt
att Karolinska sjukhuset har ”ett tydligt ägaruppdrag att säkerställa att
kostnader och intäkter matchar varandra”, och att det inte blir några
extrapengar.

Jaha, där fick alla vi som trodde att sjukhusets uppdrag var att se till
att sjuka människor fick den behandling som deras sjukdom krävde.

Sjukhus ska skötas effektivt och läckage av pengar förhindras. Men det är
ett svårfrånkomligt faktum att sjukhuset inte har fullständig kontroll över
utgifterna, eftersom det inte har kontroll över inflödet av patienter. Om
den överordnade uppgiften är att hålla kostnaderna i balans med intäkterna,
ja, måste sjukhuset avvisa patienter. Eller låta vårdköerna växa. Men det
erkänner inte borgerligheten. Tvärtom är den kritisk till att vårdgarantin
inte alltid kan hållas, och talar om att göra den till tvingande lag.

Ursäkta, men då får man lov att skicka med de nödvändiga pengarna. Även om
det skulle betyda en ”skattechock”

Parallellt med den politik som drar undan resurser för vården och omsorgen
ställer borgerligheten krav som driver upp kostnaderna. Vårdvalet kommer
att göra primärvården betydligt dyrare. I Stockholm, där detta redan
genomförts, betydde det ett 60-tal nya privata läkarmottagningar, främst i
väletablerade områden där läkartätheten redan är hög – samtidigt, alltså,
som den kvalificerade vården vid Karolinska ska spara bort ca 1 000
tjänster.

Med årets skattesänkningar hamnar skattenivån kring 46 procent av BNP. Det
räcker inte för att finansiera välfärdspolitiken på den nivå den har nu, än
mindre genomföra några förbättringar. Ska vi möta de krav som sjukvård och
äldreomsorg ställer, i former som innebär att den egna inkomsten inte avgör
vilken hjälp man kan få, är skattehöjningar från denna nivå ofrånkomliga.

Detta behöver lyftas fram i debatten tydligare än hittills. Den som kan -
och måste – göra det är socialdemokratin.

Skattehöjningar är normalt inte populära, och därför är det nödvändigt att
mycket tydligt koppla det till konkreta exempel på vad pengarna behövs
till. Och att göra klar att alternativet till denna ”skattechock”, för att
nu använda Reinfeldts terminologi, är en ”vårdchock” eller en
”avgiftschock”.

Vilket för övrigt en del borgerligt styrda landsting och kommuner redan
insett – och höjt skatten.”

Min dag var grym på alla sätt, startade med samtalet med den ryska delegationen, mellanlandade i ett möte med två elever som gjorde projektarbete om köttskatt och avslutades med radiointervjun på fritidsgården i Solna, men coolast är det ändå att det snart finns en till minivän i kompisgänget. Vännerna kommer få barn om några timmar!

Ryssarna beskrev problemen med att organisera sig politiskt i Ryssland, de talade om bristande jämställdhet och svårigheten att få den unga generationen att känna tilltro till politiken. Däremot trodde det inte att Putin skulle försöka kandidera som president igen. Måtte det stämma..

för att möta en ung rysk delegation som är i Sverige för att träffa olika representanter från partier och ungdomsförbund. Vi ska bland annat tala om EU inför det svenska ordförandeskapet. Ska berätta vad vi pratade om så snart jag hinner.

Det krävde vi idag. Det är bra hemskt att det finns så många barn och ungdomar som lever under tuffa förhållanden. Allra extra tydligt blir det under julen, då skolan har stängt och då så många fritidsverksamheter stänger eller minskar utbudet. Skriv gärna till mig hur det ser ut i din kommun!   

Ute spöregnar det och inne talar vi om hur finanskrisen har slagit omkull den isländska ekonomin. Socialdemokraterna sitter i regeringen tillsammans med de konservativa och regeringen prövas hårt just nu. Imorgon får vi förhoppningsvis träffa socialdemokraternas partiledare och Islands utrikeminister Ingibjörg Sólrún Gísladóttir. Ska bli spännade att höra vad hon har att säga om läget.

Annars har vi haft landrapporter och jag har berättat om det politiska läget i Sverige. Härligt att få tolka fritt och berätta hur det ÄR  

Annars har jag inte så mycket att berätta än, förutom att jag ätit torkad fisk med smör. Jag skriver inte vad jag tyckte, för man lär sig som sagt att uppskatta mat man vant sig vid..

och jag vill bara skrika NEJ! Det är så orättvist att ogenomtänkta analyser från skolminister Björklund får så stort inflytande över en framtidsfråga som mängder med framtida generationer kommer att tvingas hantera.

I Europa diskuterar flera länder på allvar att investera i ny kärnkraft. Istället för att från svensk sida lära från historien, avråda, föregå med gott exempel och ge tydliga besked om att avvecklingen ska fortgå, så gör den svenska regeringen motsatsen. Förminskar problemen, vill effekthöja kärnkraften och talar med en allt mer varm retorik om kärnkraftens fördelar. Kolla SVT Det är enormt oansvarigt, mot de unga, kommande genarationer och miljön.