är jag på väg mot just nu. Resan startade 05.15, men jag sover i baksätet. Det är E och I som turas om att köra. Det är inte troligt att besöket på kärnkraftverket kommer att påverka min hållning i kärnkraftsfrågan, men jag lär mig säkert massor om hur det fungerar.
Jag är förkyld. Kände det redan i måndags, men råkade ändå gå till jobbet utan jacka (jag vet hur det låter, men det har ju varit typ 30 grader och jag tyckte vädrat såg likadant ut som dan innan). Kändes lite skumt att alla andra hade ytterkläder.. Men det sjukaste är att jag gjorde om det på tisdagen. Svärande fick jag även igår springa hem från t-banan eftersom jag var på väg att frysa ihjäl. Jag måste få hjälp på mornarna. Eller bara lite tid att tänka..De senaste dagarna har varit hysteriskt välfyllda. Träff med våra skandinaviska systeorganisationer torsdag till fredag, skolgrupp lördag till söndag, jobbdag med partiet måndag, IFMetall-kongress tisdag.
En sak har jag i alla fall tänkt på de senste dagarna. Och det är hur sjukt olika vuxna behandlar tjejer och killar. Jag var, tillsammans med en mängd familjer, på polishögskolans dag i lördags (innan skolgruppen). Två barn skulle ta sig runt en hinderbana. Den ena fem år, den andra sex. Sexåringen var lite större och starkare. Båda barnen var entusiastiska inför uppgiften. Modiga och framåt. Vid ett hinder är det meningen att de ska hoppa. Flera vuxna (som inte känner barnen) hejjar då på femåringen som glatt skuttar ned, medan sexåringen (som såg lika entusiastisk ut) får frågan om denne behöver hjälp. Då tvekar barnet (vilken sexåring skulle inte göra det om alla vuxna uttrycker oro).
Jag reagerar faktiskt itid. Säger med hög röst ”du klarar detta, inga problem. Du är ju större än den som hoppade innan” samtidigt som jag fräser till de vuxna att det är helt orimligt hur olika de bahendlade barnen. Sexåringen hoppar och rusar glatt vidare. Behöver jag säga att femåringen var en kille och sexåringen en tjej.
En stund senare ska samma barn åka polisbil. Polisen som hjälper barnen in i bilarna vänder sig till den femåriga killen och säger ”vill du sitta fram, det är häftigast?”. Den sexåriga tjejen säger inget utan sätter sig lydigt i baksätet.
