ledande sportjournalister hade kommenterat en fråga om hon önskade en kille eller tjej (då hon är gravid) med att ”jag hoppas att det blir en kille, för både min man och jag är så sportintresserade”

Ja det är sant. Det är 2000-tal, vi bor i Sverige, där många tror att media behandlar sportutövare ganska jämställt. Man ryser. 

Visste visserligen om att både sportjornalistiken och underhållningsprogrammen i TV är hemskt mansdominerade. Räkna exempelvis hur många repotage sportbilagorna i tidningar eller TV har om killar respektive tjejer, eller titta på underhållningsprogrammen (såg nyss Parlamentet). Men det är allvarligt att inte ens de främst ansvariga har en tanke kring sitt eget ansvar.  

Har förövrigt nyss läst både ”Bitterfittan” och ”det finns en särskilld plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra”. Kan konstatera att vi har lång väg att vandra innan våra döttrar och söner får möjlighet att forma sina egna identiteter utan omvärldens begränsande fördomar. Jag blev påmind om att vi snarast måste återuppta jämställdhetsarbetet och den feministiska diskussionen på den politiska dagordningen. Det är dags att kräva förändring. Kraven om kvoterad föräldraförsäkring och lika lön för lika arbete ska upp i debatten nu!