men i huvudet har jag Sahers brev och glädjen över dagens träff med eleverna på Skiftingeskolan grumlas av ilskan över att han inte fått komma hem.

Se nedan vad vi SSU.are kräver:

Svenska medborgare fast i Gaza. SSU kräver att Carl Bildt agerar.

SSU fick idag ett meddelande från Saher Thawabteh, 20 årig svensk-palestinier. Vanligtvis bor Saher i Göteborg, men nu sitter han fast i Gaza och riskerar att missa sina studier på Chalmers tekniska högskola dit han blev antagen till hösten. Läs Sahers vädjan (nedan) till regeringen och SSUs krav på Carl Bildt.

- SSU kräver att den svenska regeringen agerar när svenska medborgare blir fasthållna i andra länder. Det får aldrig finnas en misstanke om att regeringen behandlar svenska medborgare olika beroende på hudfärg, hårfärg eller bakrund i andra länder säger SSUs förbundsordförande Jytte Guteland.Det finns nu uppgifter om att att ca 40 svenska medborgare drabbats på samma sätt som Saher. Regeringen måste hjälpa alla svenskar, som är kvarhållna mot sin vilja, att komma hem. Regeringen kan rimligen kräva från Israel att de öppnar gränsen och släpper hem de svenskar som nu sitter fast i Gaza.- Utrikesminister Carl Bildt borde inte släppa detta för ett ögonblick innan svenskarna är hemma avslutar Jytte Guteland.

Media är välkommen att kontakta presskontakt Ingela Nilsson på 073-5190107

………………………….

Svensk palestiner fast i Gaza.

Jag heter Saher Thawabteh, är 20 år och är svensk-palestiner bosatt i Göteborg. I juni reste jag ner till Gaza för att besöka släkt och vänner. Jag hade planerat att vara där i två månader , närmare bestämt till den 15 augusti. Den vanliga resevägen brukar vara via flyg till Egypten och sedan passerar jag Rafahs övergångsgräns för att kunna ta mig in i Gaza.Jag kom fram till Gaza den 7 juni, dagen innan gränsövergången stängdes helt (fram till nu) vilket gjorde att hemresan skulle försvåras då min flygbiljett gällde Kairo – Köpenhamn.

En vecka efter att jag hade kommit in i Gaza blossade oroligheterna rejält här nere och de interna stridigheterna pågick i ca en vecka. Dagarna gick och jag fick reda på att jag antagits till Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Och att studierna skulle påbörjas den 21 augusti , vilket jag tyckte var bra , med tanke på att min hemresa var planerad till 15 augusti.Ju mer det närmade sig augusti månad desto mer visade det sig att det skulle vara svårt att resa hem via den ordinarie vägen, dvs Gaza – Kairo –Köpenhamn.

Den första augusti faxade jag ett brev till Sveriges generalkonsulat i Jerusalem där jag förklarade min situation.Tanken var att de skulle kunna fixa en så kallade koordenering med de israeliska myndigheterna. Om en sådan koordenering skulle lyckas skulle det innebära att ett resetillstånd skulle beviljas, dvs. ett tillstånd att resa in i Israel och sedan vidare till Allenby Bridge (gränsar till Jordanien) och sedan till Amman (Jordaniens huvudstad).En oerhört lång och kostsam väg, men det fanns inget annat val, och jag var nöjd med det.

Svaret om tillståndet dröjde ända fram till den 23 augusti – då fick jag beskedet om att jag och ett tiotal andra blivit förnekat, dvs. inte beviljats resetillsånd.Förnekandet hade enligt israel motiveringen “säkerhetsrisk” – vilket är en normal motivering för vem som helst oavsett ålder, kön mm.Någon annan anledning eller förklaring fanns inte , och vid den där tidpunkten hade jag missat min studiestart på Chalmers.

Mycket överraskad av beskedet försökte jag ringa det svenska konsulatet i Jerusalem och höra med de vad jag kunde göra.De sa att de försöker med påtryckningar, och att de inte kan trycka på alltför mycket annars blir israelrna “arga”, detta tyckte jag var oerhört konstigt.Jag tyckte att det var konstigt eftersom en diskussion eller en dialog borde kunna föras utan att en part blir arg på den andra. Det ligger trots allt på en diplomatisk nivå det här, då konsulatet i ett land samarbetar med det landet där konsulatet befinner sig i.

Efter några samtal mellan mig och konsulatet insåg jag att detta skulle komma att ta lång tid.

Jag ringde svenska ambassaden i både Amman och Tel Aviv, ambassaden i Tel Aviv svarade inte och från Amman sa de att det inte ligger i deras händer, då de är verksamma i Jordanien.Jag mailade även Svenska utrikesdepartementet och de svarade med att de kände till ärendet och att de dock inte hade något svar på när situationen kommer att lösas.

I skrivande stund har det gått nästan två månader sedan min flygbiljett gick ut och mina studier startade utan nya besked eller hur framtiden ser ut.Ekonomiskt är det inget bra för mig, och studiemässigt så går jag miste om den här terminen eller min studieplats i det långa loppet.

Jag hoppas verkligen att Sverige tar tag i detta. Sverige har trots allt goda relationer med Israel.En lösning måste ske så att jag och andra svenska medborgare med palestinskt pass kan återvända till sina jobb/ studier mm innan situationen blossar upp här i Gazaremsan .

Det finns ingen annan utväg, hjälp mig innan det blir försent.

Saher Thawabteh Gaza 6 / 10 / 2007