Igår var jag på topp. Nytt jobb, eget rum, proffsstylad för glassig fotografering till SSU:s foldrar. Idag är det dagen efter sju timmars fotografering i snålblåst. Varenda del av kroppen är mör och jag har fått ett konstigt tryck på tinningen. Nu är man inte så kaxig längre – bara arg över att kroppen är så SVAG. Varför ska den braka samman just nu? Och på grund av lite blåst. Tänk alla äventyrare som bestiger berg och skidar till nordpolen. Åker till ställen där solen aldrig går upp. Måste gå nån kurs och lära mig hur de gör.